Ta hand om elden

Denna höstens första inspirationsträff för alla volontärer hölls av Sofia Lindman med temat ACT och ACTörskap. Sofia berättade sin historia om att inga lärare i grundskolan trodde på henne till att stå och föreläsa framför hundratals personer. Hon berättade om hennes ambition att förändra världen blev allt för stor att klara av själv, och slutade med att hon blev sängliggandes på sjukhuset i flera månader. Men det lät inte stoppa henne då hon hoppade av gymnasiet och valde att börja i en folkhögskola i Mora, flytta till Göteborg och starta rappkören GeniusRAP.

Att få träffa Sofia och höra hennes berättelse var verkligen inspirerande, och för att vara 19 år och ha gjort så mycket är det otroligt imponerade! Jag tror att jag kan tala för alla när jag skriver att vi blev väldigt berörda av Sofia och hennes historia.

Genom att sprida sin glöd utan att använda den på ett sätt som gör att man själv inte klarar av att ha hand om den, var ett starkt budskap som jag fick ut av denna föreläsning. Som individ och människa ska man komma ihåg att ta stöd från andra då man inte kan göra allting själv. Det gäller även att ta till vara på sin ”eld”, sköta den, och sprida den vidare med omtanke tillsammans med andra som man kan dela sin passion med. Att får dela sin resa med andra är något ovärderligt.

Sofia Lindman

Ha det bäst!

Vera

Forum för eldsjälar

frys 30 år

På Fryshuset under den 2-3 oktober pågick det årliga Forum för Eldsjälar där årets tema var ”Unga gör – Vuxna möjliggör”. Under dessa heldagar bjöds det på seminarier, inspirationstal, utdelning av stipendium samt en återblick av Fryshuset – då Fryshuset fyller 30 år i år!

Den första dagen välkomnade Johan Oljeqvist (VD) alla och den första inspirationsföreläsningen av Negin Azimi påbörjade. Negin Azimi går på gymnasiet och berättade om sin resa från att ha bokat luncher med Google till att idag vara den yngsta TEDx (TEDxYouth Stockholm) arrangören och verksamhetsledaren i världen. Föreläsningen hade mycket fokus på att stärka sig själv, bryta mot normer och följa sina drömmar.

negin

Efter Negin började blocket med de första seminarier då våra egna Ylva och Rebecca från United Sisters höll ett seminarium om åldersdiskriminering och normkritik. Mycket kunskap med stora tankeställare! För mer info, läs inlägg nedan.

united sisters forum

Efter blocket med andra seminarier avslutades dagen med en återblick av Fryshuset där man lät flera personer som har varit eller är verksam inom Fryshuset komma upp på scenen och tala. Avslutningen hade även närvaro av H.M. Drottning Silvia och H.M. Konung Carl XVI Gustaf, där även Kungen höll ett kort tal. Många av de talen som hölls hedrade man Anders Carlberg och pratade om Fryshusets framtid.

kungen

Under hela dagen bjöd eleverna från grund- och gymnasieskolan på mycket underhållande musik och dansuppträdanden! Otroligt duktiga var de!

unga dans

Inpå nästa dag så hölls återigen två olika block med olika seminarier under hela dagen. Efter första blocket hölls en inspirationsföreläsning av Milad Mohammadi. Milad berättade om sin resa från att bo i Iran till att påbörja sitt nya liv i Sverige. Han pratade om att utanförskap, diskriminering och hur hans föräldrar har varit en drivkraft för honom genom livet. Att alla ska få lika förutsättningar och kunna göra precis de önskar, var något Milad pratade starkt om.

milad

Dessa två dagar var mycket kunskapsrika med information, personliga berättelser, normkritik, entreprenörskap m.m. Mycket ny kunskap har man få tagit del av men även en stor inblick på olika verksamheter över hela Sverige som jobbar med barn och unga på olika sätt! Mycket inspirerande dagar.

Ha det bra! =)

Vera

”Från sekunden jag fick träffa mig coach kände jag att jag funnit en vän”

Tankar från en tjej som precis avslutat kontakten med sin coach:
”Jag var lite äldre när jag bestämde mig för att maila united sisters, visste inte vad jag hade att vänta utav varken organisationen eller fryshuset i sig då jag inte tidigare varit i kontakt med något utav dem. Jag har nog aldrig blivit så positivt överraskad, från sekunden jag fick träffa mig coach kände jag att jag funnit en vän. Inte bara vilken som helst heller utan den man aldrig haft förut. Jag kunde säga precis vad som helst och få svar på saker man inte visste vart man skulle vända sig med. Föräldrar ser en ofta som ett litet barn oavsett ålder och tar en inte riktigt seriöst, medan ens vänner inte har livserfarenhet nog för att ge det svar man behöver.

Min coach och jag har gjort mycket roligt ihop! Både avslappnade saker som att gå på bio eller ta en fika men även testat på att tex klättra. Har fått riktigt bra tips om arbetslivet och även hjälp med att skriva mitt cv, massor utav stöd i både jobb, skola och privatliv. Hon har varit fantastisk att ha vid min sida och även om coach tiden är över så har jag fått en underbar vän! Rekommenderar detta starkt till tjejer i alla åldrar, superkul och otroligt givande. Jag var arton när vi påbörjade våran resa – vänta inte lika länge du!”

Är du tjej och vill ha en coach? Kontakta United Sisters här:
http://unitedsisters.fryshuset.se/

StudentMarty, Forum för Eldsjälar & rekrytering

Mitt namn är Marty och jag är (socionom)student på United Sisters hösten 2014.

2-3 okt var det Forum för Eldsjälar på Fryshuset och det kom massa folk som jobbar med ungdomsfrågor på olika sätt. Temat för denna konferens riktad till unga och de som jobbar med unga var “Unga gör – vuxna möjliggör”. Jag deltog i två pass. Det första passet jag var på var arrangerat av United Sisters och hade titeln “Barn och unga – framtiden, men på vems villkor? United Sisters presenterade sitt arbete med normkritik och tog upp flera maktordningar så som kön, funktion, etnicitet och ålder, men här med fokus på ålder och vuxennormen. I publiken uppmanades vi att tänka på oss själva och de verksamheter vi kom ifrån. Det var dels ett grundläggande pass i normkritik, dels en utmaning till oss närvarande att se över våra privilegier. Att prata utifrån ett strukturellt perspektiv gick inte hem hos alla, någon menade att uppdelningen överordnad och underordnad kändes konstig, att det berodde på sammanhang och förhållningssätt. Jag fick intrycket att några tyckte att det var för radikalt, medan andra tyckte att det inte alls var radikalt nog som i sina verksamheter redan hade en majoritet ungdomar som styrde arbetet. Att be folk se över sina egna privilegier som vuxen, man, vit, medelklass, cis (=förenklat nån som inte är en transperson) osv kan bli obekvämt, just för att det är bekvämt att vara norm/överordnad. För mig är det just därför ett så viktigt arbete som United Sisters gör både i och utanför sin egen verksamhet. Det behövs verkligen!

Vill du läsa mer om Normkritik så följer här några länkar:

http://www.umo.se/Om-Umo/Sa-arbetar-vi/Normkritiskt-angrepssatt/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Normkritisk_pedagogik

http://jamfota.se/information/normkritik/

Det andra passet jag deltog i handlade om socioekonomiskt bokslut. De menade att ”Socialt utanförskap är dåligt för ekonomin”. Poängen med det är att både små och stora sociala verksamheter ska kunna räkna på de långvariga effekterna av olika sociala insatser och på så sätt se vad samhället tjänar på i längden. Genom att också räkna med de ”ringar på vattnet” som t ex preventivt och/eller passionerat arbete med ungdomar (såväl som andra målgrupper) ger så kan verksamheter få en bättre överblick på sitt arbete, våga satsa mer och i slutändan ge mer tillbaka till samhället räknat i både hälsa och vinst. En bra politik och en bra ekonomi klarar sig inte utan varandra, var slutklämmen. Själv tyckte jag det var ganska torrt och tråkigt. Men världen styrs av pengar och jag tycker det är viktigt att ha koll på hur systemet fungerar för att kunna använda det jag gillar och göra nytt där det behövs.

Vill du läsa mer om socioekonomiskt bokslut? Följ länken nedan:

http://socioekonomi.fryshuset.se

För övrigt finns det fortfarande platser kvar till Utbytesprojektet med franska ungdomar som United Sisters arrangerar på höstlovet. Pratar du lite/mycket franska? Se info nedan.

På återseende!

/Marty

StudentMarty, normkritik och ”alla får komma?”

Ett regnigt Stockholm och ännu en vecka har gått på praktiken. Eller Verksamhetsförlagd Utbildning – VFU – som de numera vill kalla det (dvs universitetet). Spännande med att vara på Fryshuset och United Sisters är t ex glädjen och engagemanget som delas mellan oss som arbetar med de olika projekten samt att vara i en miljö som är mer representativ för hela samhället än många andra politiska miljöer jag varit i. Många organisationer och verksamheter (stora såsom kommuner eller små såsom aktivistgrupper av olika slag) säger att alla är välkomna till deras verksamhet. I nästa andetag frågar de sig varför inte den gruppen är närvarande och vart är den gruppen? Alla får ju komma, eller? När vi pratar om representation och öppenhet så pratar vi också om normer. Vissa grupper kommer automatiskt känna sig mer bekväma i vissa rum/miljöer. Jargong, omedvetna strukturer inom grupper och ovilja att se sina egna positioner och privilegier stänger ute grupper och personer som bryter mot samhällets normer. Så istället för att fråga sig varför folk inte kommer så skulle en kunna fråga sig vilka normer som finns och upprätthålls inom gruppen eller inom en själv, för att kunna ändra på det. Det är en del av det som kallas Normkritik eller normkritiskt perspektiv. Att istället för att peka ut avvikelser titta på det som gör att någon annan görs till annorlunda.
 
Mitt arbete inom United Sisters består just nu till stor del av att rekrytera tjejer till det franska utbytesprojektet (se info nedan). I torsdags var jag t ex i en franskgrupp i grundskolan och berättade om projektet och det var överraskande roligt. Jag gillade mycket kontakten med eleverna och att få prata om något jag tror på. Jag har också nätverkat med olika dansare i Stockholm och med Annette Starck som är ledare för Danscenters yrkesdanslinjer som numera finns på Fryshuset. Resultatet av detta nätverkande är att det kommer vara öppna streetdansträningar tre gånger i veckan kostnadsfritt. Här kommer åter det där ”öppet” in i bilden. Vilka kommer på träningarna? Vilka känner sig hemma i de rummen? Måste en ha en viss nivå? Måste en redan kunna dansa? Måste en ha en kropp som är smal, stark, smidig? Måste en förstå sociala regler? Vilka normer finns här? Detta med normkritik inom United Sisters och på Fryshuset kommer jag fortsätta tänka på under terminen och förhoppningsvis kan det leda till nått bra.
 
På återseende! /Marty